Sammanfattning av slutrapport

Bakgrund

Projektet DigiLitt.kom svarade på utlysningen ”Digitaliseringskompetens på arbetsplatser i Sydsverige” (Dnr 2017/00268) som publicerades av svenska ESF-rådet i maj 2017. Projektets två övergripande mål har varit att (1) höja den digitala litteraciteten och kompetensen bland 543 vård- och omsorgsmedarbetare (480 kvinnor och 63 män) i nio sydsvenska kommuner, samt (2) utveckla en förståelse för nio olika interventioners förtjänster och begränsningar avseende främjandet av en långsiktig och ständigt pågående utveckling av den digitala litteraciteten bland medarbetare i vård- och omsorgsverksamheter.  Med digital litteracitet avses en medvetenhet, en attityd hos individer och deras förmåga att på ett lämpligt sätt använda sin digitala kompetens i olika situationer.

Arbetssätt

Nio sydsvenska kommuner deltog i DigiLitt.kom. Nio kommuner med vars en grundidé om hur den digitala litteraciteten kan öka bland basmedarbetare inom vård och omsorg. För att projektet i sin helhet inte skulle bli alltför ”spretigt” i all sin mångfald av kommuner och grundantaganden skapades en gemensam, tredelad, tematisering utifrån definitionen av begreppet digital litteracitet: attityd, medvetenhet och förmåga. Tematiseringen har använts för att säkerställa att hela projektet hanterar alla centrala aspekter av digital litteracitet och för att skapa ett flöde i projektet; en ständig utväxling mellan regional och lokal nivå. Löpande i samtliga tre teman har frågor som relaterar till normer, föreställningar och människors olika förutsättningar att möta förändring och lära nytt diskuterats, liksom kontextuella förutsättningar för den digitala utvecklingen i kommunerna.

Totalt 575 deltagare – 497 kvinnor och 78 män – deltog i projektet.

Resultat

Med hänvisning till förflyttningen som både enkätresultaten och de individuella kompetenskartläggningarna vittnar om påstår vi att deltagarnas digitala litteracitet har ökat under projektets gång. Under projektet det identifierat förtjänster och begränsningar i alla nio kommuners delprojekt. Det är svårt att säga något om vilken av de nio vägarna som var ”bäst” eftersom det är så mycket mer än idén om själva vägen mot målet som har spelat roll för vägens farbarhet, till exempel den lokala organisationen, kommunens ekonomiska situation, projektmedarbetares förutsättningar och vikarieanskaffning. Även denna insikt är ett viktigt resultat av projektet. Genom projektet DigiLitt.kom har vi visat hur man kan arbeta för att fokusera det mänskliga i tider av digital utveckling och leda förändring som tar vara på medarbetarnas kunskaper och erfarenheter. Låt oss använda tekniken som ett stöd för att förstärka – inte ersätta – det unikt mänskliga.

Senast uppdaterad: