Analys- och planeringsfas

Projektet inleddes med att samla projektgruppen med de tänkta delprojektledarna för respektive kommun. Delprojektledarna, eller de lokala projektledarna i varje kommun, samt regional projektledare gick under våren 2018 en projektledarutbildning med koppling till digitalisering som en förändring och digital litteracitet, anordnad av Lunds universitet.

I uppstarten av analys- och planeringsfasen träffades projektgruppen regelbundet för att sätta ramarna för projektet. Bland annat definierades digital litteracitet, vilket också satte ramarna för hur projektet skulle tematiseras; attityd, medvetenhet och förmåga.

Digital litteracitet handlar om den sammantagna bilden av individers attityd, medvetenhet, förmåga och förutsättningar att möta den övergripande digitaliseringen och arbetet med digitala verktyg. Tematisering för genomförandefasen blev således attityd (hösten 2018), medvetenhet (våren 2019) och förmåga (hösten 2019).

Kartläggning

För att kartlägga deltagarnas digitala litteracitet gjordes tre insatser per kommun; LIKA-skattning, enkätundersökning och individuell kartläggning.

(1) LIKA-skattning för socialtjänsten (http://socialtjanst.ittempen.se) är ett självskattningsverktyg där man skattar hur långt ens verksamhet har kommit inom sin digitalisering inom områdena Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning.

Eftersom DigiLitt.kom är fokuserat på att höja den individuella kompetensen bland medarbetare i vård- och omsorgsverksamheter genomfördes LIKA-skattningen endast för att kunna säga något övergripande om kontexten som projektdeltagarna är verksamma inom. Några av delarna i LIKA-skattningen bedömdes inte vara aktuella för projektet eftersom de snarare handlade om övergripande strategier och det arbete som kan bli aktuellt när den digitala litteraciteten väl är höjd eller på väg uppåt.

(2) Arbetet med att skapa enkäten tog avstamp i definitionen av digital litteracitet eftersom denna definition synliggör alla de dimensioner av begreppet som projektet vill omfatta. De olika begreppen i definitionen delades upp mellan delprojektledarna som alla fick i uppdrag att formulera enkätfrågor kring respektive begrepp. Den samlade uppsättningen frågor diskuterades, sorterades och förfinades i ett första skede av samtliga delprojektledare tillsammans. I ett andra skede reviderades frågorna och enkätens struktur ytterligare under handledning av forskare på Lunds Universitet.

Frågan om enkätens distribution diskuterades noga och avvägningar gjordes mellan att dela ut den i fysiskt format i samband med arbetsplatsträffar, att distribuera den elektroniskt per mail eller att göra en kombinerad version där respondenten själv skulle kunna välja att svara på papper eller digitalt. Fördelen med att välja pappersversionen antogs vara att personer som i inledningsskedet av projektet har mycket låg digital litteracitet skulle vara mer benägna att svara på denna typ framför en digital variant. Nackdelen med pappersversionen är framförallt det omfattande arbete som tar vid i samband med registreringen av svaren i ett statistikprogram. Beslut togs om att endast distribuerar enkäten i digitalt format, med handledning och hjälp från kommunernas delprojektledare.

(3) Det som gör denna sista del av kartläggningen unik är att den fokuserar på varje enskild projektdeltagares kompetens och behov. För att kartlägga kompetensen bland alla de personer som ska vara deltagare i DigiLitt.kom valde de nio kommunerna lite olika metoder. Några kommuner gjorde personliga intervjuer, andra gjorde digitala formulär och ytterligare andra kombinerade samtal och enkäter. En kommun har också genomfört två fokusgruppsintervjuer.

Vilka behov såg vi?

Exempel på behov som identifierats i de individuella kompetenskartläggningarna var; större kunskap om hur man söker och värderar information, öka tryggheten/minska rädslan kring att använda digitala verktyg på jobbet, utbildning interna system och program som används, öka nyfikenheten att använda digitala verktyg, grundläggande datorkunskap, ökad kunskap om etiska frågor som väcks i samband med digitaliseringen, större kunskap om informationssäkerhet och kunskap om hur man väljer rätt digitalt verktyg.

I samband med kartläggningen i analys- och planeringsfasen fick varje kommun planera lokala aktiviteter som skulle anordnas inom ramen för projektet. Detta resulterade i ett gantt-schema för samtliga kommuner samt ett på övergripande nivå. Under hela analys- och planeringsfasen lyftes och diskuterades frågorna kring jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling som en självklar del under periodens analys- och planeringsmoment.

Genomförandefasen inleddes den 1 september 2019. Läs mer om den i menyn till höger (eller längst ner om du är på mobil enhet).

Senast uppdaterad:

Sidansvarig

Hanna Nordehammar